I slutet av februari 2014 beskars närmare hundra lindar i allén från Confidencen och ned till vändplanen vid entrén till Ulriksdals slott. Effekten blir brutal när man betraktar de till synes stympade träden. Det känns som om himlen har fallit ned över Ulriksdal.

Hamlingen har genomförts av Statens fastighetsverk i samråd med Ståthållarämbetet.

Varför denna kraftiga beskärning eller hamling? Enligt Statens fastighetsverk mår lindarna bra av det och kommer förhoppningsvis få ny växtstimulans och leva längre. Innan sommaren hinner de återhämta sig och skjuta nya skott. Syftet är också att återskapa trädradernas form och funktion. För oss som nästan dagligen går genom allén minskar risken för att få en gren i huvudet.

Tack vare landskapsmålaren Johan Sevenbom (1721-1784) vet vi hur allén såg ut kort tid efter planteringen. 1762 stod han nämligen framför Confidencen och målade infartsvägen till slottet. De unga träden har försetts med stöttor för att växa rakt och samtidigt skyddas mot vagnshjul. I allén rör sig grupper av hovfolk. Närmast slottet syns två stallängor, endast den till vänster om vägen finns kvar i dag. Tavlan beställdes av drottning Lovisa Ulrika för att ingå i hennes konstsamling på Drottningholms slott.

Ulriksdals slott från Confidencen, troligen 1762. Nationalmuseum. Bilden är beskuren.

Allén är en del av Carl Hårlemans plan till radikala förändringar av Ulriksdals slottspark. Slottsarkiteken och överintendenten Hårleman ville göra entrén till slottet monumental genom att ge Confidencen en pendang i form av en nybyggnad. Omvandlingen påbörjades 1744 och trettio år senare visar en uppmätningsplan att förslaget till stora delar också blev verklighet. Någon tvillingbyggnad till Confidencen blev det inte men allén i sig skapade den önskade effekten av storslagenhet när man närmade sig slottet. En effekt som är större i dag med de vuxna träden än när de en gång var nyplanterade.

Lindarna bör alltså ha varit ungefär femton år gamla när Johan Sevenbom besökte Ulriksdal med pensel och staffli.

Konstvetaren Magnus Olausson skriver att ”av Hårlemans förändringar är det endast lustträdgårdens boskéer som bevarats till våra dagar”. Men då glömmer han infartsallén som 270 år senare fortfarande står där. I och för sig hårt tuktad, men med det tydliga budskapet, nu som då: Gör dig redo, slottet närmar sig!

Litteratur

Hallerdt, Björn, Sevenboms Stockholm. Johan Sevenbom – förnyare av svensk landskapskonst under 1700-talet. Stockholmia förlag (2010).

Kungliga Nationalstadsparken. Historiskt landskap i levande stad. Kungl. Djurgårdens Förvaltning (2010).

Olausson, Magnus, ”Tradition och förnyelse i trädgårdskonsten”, i Carl Hårleman. Människan och verket. Byggförlaget (2000).

Trädgårdarna på Ulriksdal under 350 år – Historisk sammanställning. Statens fastighetsverk (1994).