Är jag allmän eller särskild?

I augusti 1976 började jag på det nivågrupperade högstadiet. 14 år tidigare hade den allmänna nioåriga grundskolan sjösatts och för första gången i svensk utbildningshistoria skulle alla elever oavsett socioekonomisk bakgrund läsa tillsammans. Jag hade valt allmän matematik och allmän engelska. Av tillvalsämnena franska, tyska, ekonomi, konst och teknik valde jag ekonomi. Hur kom det sig att jag valde som jag gjorde? Det var nog egentligen inte så mycket av ett verkligt val från min sida. Mitt minne är att mamma och jag träffade Torsten, min klasslärare på mellanstadiet. Torsten beskrev mig som icke-teoretiker och rekommenderade att jag skulle slå in på det allmänna spåret. Jag kommer från en familj utan några akademiska traditioner. Det blev ingen diskussion om vad valen skulle betyda för mina framtida möjligheter utan mamma och jag litade på Torstens erfarenhet och omdöme. Särskilda kurser och ytterligare språk var något för andra men inte för mig.

Allmän betyder gemensam och tillgänglig för alla men också vardaglig och banal. Särskild betyder olik, differentierad och speciell. Redan från början skavde mina val. Det var stökigt i allmänklasserna och jag kände mig inte hemma där. Redan efter några veckor valde jag om till särskild matematik, särskild engelska och allmän tyska. Det gick lätt och snabbt vad jag kommer ihåg. Jag minns också känslan av att ha bytt upp mig, att tillhöra dem som räknades och hade en annan framtid framför sig än en livslång anställning på gummifabriken. Någon gång under hösten 1976 började mitt nya liv som gav mig motivation och en riktning framåt.

I och med den nya läroplanen 1994 plockades de allmänna och särskilda kurserna bort. Men nivågruppering är fortfarande en realitet på många skolor. Läsåret 2008/2009 införde Centralskolan i Perstorp en nivågruppering i årskurs 7. Utifrån kriterier som förkunskaper och arbetstempo delades eleverna in i fyra klasser: repetitionsklass, mellanklasser och en snabb klass. Det fanns ingen rörlighet mellan klasserna utan eleverna blev kvar i sin klass genom hela högstadiet. Naturligtvis blev det debatt och i dag är systemet borta. Petar man på ytan hittar man dock nivågrupperande speciallösningar på en fjärdedel av landets skolor enligt en studie av Joanna Giota. Det som händer är att teoretiskt svaga elever placeras tillsammans med elever som kanske har svårt med motivation och koncentration på grund av svåra hemförhållanden. I en sådan grupp blir det mycket svårt att ägna sig åt ett systematiskt lärande. En dumstämpel naglas fast på de svaga eleverna, något som de får hantera resten av livet. Framtida livschanser begränsas.

Det finns skolor som arbetar helt annorlunda. En sådan är Gustav Adolfsskolan i Alingsås som har fått beröm av Skolinspektionen för sitt sätt att anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Steg 1 är att utgå från elever med svårigheter. I steg 2 lägger man på de utmaningar som andra elever behöver för att nå sin fulla potential. Resultatet blir en skola där olikheterna är synliga. Genom rektors ledning, samsyn i kollegiet och nära samarbete med föräldrarna kan varje elev nå långt i en miljö där olikheter respekteras och tas till vara.

Hur ser framtiden ut? Blir det fler Centralskolor eller Gustav Adolfsskolor? Helt klart är att det finns sega strukturer i skolan som det är svårt att bli av med, och en sådan är just okritisk användning av mindre grupper utifrån en mer eller mindre underbyggd indelning av elever. Samtidigt finns det starka positiva krafter i skolan. Jag tänker bland annat på att det blir allt vanligare att arbeta med bedömning för lärande. BFL bygger på att bedömningen ska hjälpa och inte stjälpa eleven. Var befinner du dig nu i förhållande till målen? Vart ska du? Vad krävs för att du ska lyckas med det? Det är frågor som fler och fler lärare och elever i dag ställer. Eleverna förs med professionell hand vidare i sitt lärande medan lärarna får underlag för att utvärdera och förbättra sin undervisning. I Gustav Adolfsskolor händer precis det. Där behöver ingen ta ställning till om man är allmän eller särskild.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *