Louis Belanger i biblioteket på Haga slott

Hösten 2010 besökte jag Stockholms stadsmuseums magasin i Frihamnen. I en korridor hängde en tavla till hälften dold av ett skynke med ett fastsatt meddelande. Det fångade mitt intresse: ”Till Haga slott”. Det var några månader innan Kronprinsessparet skulle flytta in på slottet i Hagaparken och jag bad guiden berätta om tavlan och märkningen. Det var en olja från 1812 av Louis Belanger som skulle lånas ut och hängas upp i slottets matsal, fick jag veta.

Louis Belangers vy över en bit av den norra delen av Hagaparken. Källa: Stockholms stadsmuseum, SMS 26870.

Tavlan, som köptes in i början av 1960-talet, är ett av cirka 20 000 verk i stadsmuseets konstsamling. Louis Belanger (1756-1816) var flitigt verksam som landskapsmålare i Sverige från 1798.

Vad är det vi ser? Träden i förgrunden omfamnar Gustav III:s paviljong med omkringliggande byggnader. En fyrspänd kaross längs vägen från Koppartälten är strax framme vid huvudingången. Ekotemplet, eller sommarmatsalen, höjer sig över landskapet. Ekonomibyggnaden i göticistisk ruinstil till vänster om paviljongen och Psychetemplet till höger finns inte längre kvar. Ett mindre sällskap är på väg ner till bryggan och pråmen med den tvetungade flaggan i topp. Två svanar kompletterar vyn i sann romantisk anda. Det skulle dröja några år innan Haga slott var uppfört enligt Carl Christoffer Gjörwell den yngres ritningar. I en bedömning i samband med museets inköp av tavlan sägs att ”i våra ögon lider Belangers verk ofta av en viss torka och schematism, hans kompositioner saknar gärna atmosfär”. Samtidigt har målningen ”ett betydande kulturhistoriskt värde” som topografisk översiktsbild över den ursprungliga Haga-anläggningen.

Biblioteket på Haga slott. Copyright: Kungahuset.se. Fotograf: Klas Sjöberg.

Biblioteket ingår i den officiella delen av Haga slott. Den uppmärksamme noterar att Belangers landskap inte hänger i matsalen utan just i detta rum som ursprungligen hade en helt annan funktion. När slottet stod klart 1805 var tanken att Gustav IV Adolfs båda söner skulle disponera varsin våning intill den centralt placerade salen. Den södra rumssviten (till vänster om salen) var avsedd för arvfursten Karl Gustav som dock avled innan slottet stod inflyttningsklart och de två rummen kom i stället att användas av systern Sofia Wilhelmina. Kronprinsessparets formella bibliotek var tänkt som prinsens förrum. Hans sovrum används i dag som matsal.

Belanger får samsas med en spis från 1930-talet. Prinsparet Gustaf Adolf och Sibylla ville skapa ett modernt hem präglat av stram funkis inför inflyttningen 1932. Kakelugnar från 1800-talet hörde inte hemma i ett sådant stilideal. Kungens pappa använde biblioteket som skrivrum. Det skulle vara intressant att få veta om det förutom spisen finns kvar något från den här tiden. Fotot som finns att tillgå visar inte om Kronprinsessparet har valt att återföra exempelvis verk av kronprinsessan Margareta eller den vävda tapeten som syns på fotografier från 1930-talet.

Litteratur

De Kungliga slotten, Haga. Ett kungligt kulturarv. Votum förlag (Karlstad 2009).

Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra Böcker (1990).

Stockholms Stadsfullmäktiges handlingar. Bihang nr 43 till Stadskollegiets utlåtanden och memorial 1963. Berättelse över Museinämndens verksamhet under år 1962.

Skolval – inte alltid så lätt att visa vad man står för

I år kommer hundratusentals elever i femtonhundra skolor öva sig i att ta ställning i valen till Europaparlamentet och till riksdags-, landstings- och kommunvalet. Tanken är att individen fritt ska bestämma sig för det bästa alternativet utifrån egna värderingar och ställningstaganden.

En månad före valet 1976 hade jag börjat i årskurs 7 på den nybyggda Gröndalsskolan i Värnamo. Det var valet som skulle bryta den socialdemokratiska hegemonin och föra fram den första borgerliga regeringen sedan 1932 med Thorbjörn Fälldin som statsminister. Gröndalsskolan riggade för skolval.

Vad skulle jag rösta på? Socialdemokraterna så klart. Det gjorde större delen av min familj och släkt. Farmor gick stolt varje år i kappa och hatt med nyfriserat hår genom Värnamo i förstamajdemonstrationen. När morfar många år senare skulle besöka Stockholm och mig för första gången frågade jag vad han ville se. Svaret kom snabbt och med eftertryck: Palmes grav. Mormor brukade påminna mig om att det första valet med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män hölls först 1921. Mormor var då tre år. Rösta skulle man göra, det var en rättighet och skyldighet som man inte kunde ta lätt på. Ändå trasslade jag till det för mig.

Några av mina klasskamrater gjorde en stor sak av att de skulle rösta på moderaterna och Gösta Bohman. När en av dem frågade mig vad jag skulle rösta på svarade jag inte socialdemokraterna utan folkpartiet. Fortfarande kan jag känna hur jag skämdes för att jag inte hade kraft att stå upp för mig själv och min bakgrund. Det är en kladdig och obehaglig känsla som dröjer sig kvar. Det blev inte bättre av klasskamratens arroganta reaktion: ”Det är i alla fall bättre än att rösta rött”. Det vill säga, jag stod på hans sida men inte helt och hållet.

Jag hoppas att eleverna som ska träna på de demokratiska spelreglerna i årets ”superval” möter lärare som diskuterar integritet, mod att stå emot grupptryck och allas rätt till ett riktigt eget val.

Litteratur

Sveriges historia 1920-1965. Norstedts (Stockholm 2012).